~ Funderingar ~

Passa in. Jag har funderat runt det förr, vid byte av arbetsställe så kommer automatiskt de tankarna upp igen.

Varför har jag så svårt att passa in? Eller är det bara jag själv som känner mig "opassande"?

I dag har det skrivits "praktikant-papper" på arbetet, från 1 mars - (strecket betyder tills något annat beslutas, förmodligen blir det en överflyttning till enheten i Boden)

Nyss, efter hemkomsten från dagens skift, satt jag och funderade.
Jag har nu varit 1½ vecka, jag har hittills inte haft ett enda ordentligt "samspråk" med någon (alls) på hela den tiden. Jag försöker att känna tillhörighet, men vi har inget att tala om ??? Inte ens "väder&vind".

Min arbetsledare kom från Luleå för en uppföljning, vi satt och väntade på en tredje person, och pratade - uppvärmningspratet - det var så trevligt, och det var då jag insåg torftigheten i mina dagar....
Input, heter det på modernt språk, vart ska jag få det ifrån?
Ska jag skapa det själv, eller vart ska jag få det ifrån?

Nu har jag gnällt klart, för dagen, nu ska jag ta ikast med mina skoluppgifter innan tiden är förbi för inlämning, sen ska jag trotsa det ymniga snöfallet och gå och fräscha upp huvudkalufsen med lite klipp och röda slingor. Sånnt kan man bli glad av, och pigg!
Sen - när jag är så vacker som det går göra mig, så ska jag gå till polisen och skaffa mig ett pass. Tänk, om pengar rasar över oss, tänk om vi hastigt kommer på att vi kan och borde resa utomlands, och det blir omöjligt därför att det i mitt pass står fel efternamn. (Det är ju bara 1 år och 3 månader sedan jag bytte namn. Häpp)