~ En parfymerad herre ~

Det kom in en "väldoftande" man på vårt jobb idag! Han hade förmodligen missat grovt när han stänkte på sig av parfymen.

Hans ambition var, förmodar jag, att verka attraktiv. Mig lyckades han då få i säng direkt!

Så nu sex timmar senare, uppvaknad ur min komaliknande dvala, sitter jag här med dubbla fleecetröjor och huttrar. Huvudet ömsom bultar ömsom känns ovanligt tomt och innehållslöst. Skakar jag lite på det så känns allt löst. Det enda som återtagit sitt normala är ögonen, jag kan titta, det svider inte eller skär som knivar när ljuset träffar dem.

Innan jag steg upp från sängen låg jag och funderade på morgonens händelse, undrar om han begriper vad han ställer till med när han skvätter på sig så där? Varför säger ingen något? Varför stegade inte jag fram? Den person som hade honom som besökare på jobbet, tog med honom in på sitt rum - och stängde dörren om dem, men sa han något om olämpligheten?

I morgon, när jag är frisk, ska jag ta tag i detta. Nu ska jag försöka få slut på frossbrytningarna. Och ta en huvudvärkstablett, vinka adjö till det som var min plan för eftermiddagen, och gilla läget.

Å allt detta bara för en förbannad herrparfym. Och en oupplyst ägare till densamma.