Att jag får ha det så bra, tänker jag just nu i denna stund.
Jag får sitta här i mitt lilla tomtebo, med min Älskade Äkta och min Månsan måns.
Ute i den hårda kalla världen, utanför fast ändå inte så fjärran kämpar många, en del kämpar förtvivlat men ändå förgäves.
Följer några bloggar, en där utgången för bloggaren är obeveklig, det är bara en fråga om tid.
En annan, där sorg och förtvivlan just bytts till babyglädje - och, som en blixt, nattsvart cancerbesked. Ska nu familjen mista mamman också?
Följer min bloggvän Elisabeth, som kämpar vidare utan sin älskade SE, som kämpar för sitt och dotterns fortsatta liv, nu när älskade maken och pappan slukats av Alzheimersdimman.
Följer mamman som liksom jag mist en älskad son.
Några bloggvänner har lämnat oss för alltid.
Följer även bloggare som har ont, och andra, som kämpar med "väderkvarnar" av olika slag.
Och, jo visst, klart att jag även följer andra som är vanliga, glada, friska, pigga, roliga, påhittiga ....... för det finns som bekant många blommor i vår Herres hage!
Så jag kan bara tacka och ta emot. När lyckan vänder sitt ansikte mot en ska man ta emot med öppna armar och glädjas.
2 kommentarer:
Ja du har så rätt alla kämpar med sitt och en del får verkligen bära det mesta.
Du är klok du Lenavän mycket klok=)
Hälsa på hos mig jag har lite fina bilder att bjuda på.
Ha en fin söndag kram på dig.
SolSkuggan
Lena, du är nog en av de klokaste och varmaste människor som jag har haft lyckan att få möta!
För så så rätt du har... på någe märkligt sätt så kommer det dagar när man känner den där lyckan... ändå.. trots allt... och man blir både förvånad och så oerhört tacksam över detta lilla stora... att få känna lycka.
Å man lär sig att vara rädd om de stunderna när de kommer... lyckostunderna.
Å du... jag följer dig. DU kämpar ju också i varje andetag, min goa, och beundransvärda vän!
Varm stor stor kram...
Skicka en kommentar