~ Allt får sin förklaring ~

Bara man har tålamod nog att vänta tills det uppdagas.....

...för cirka nio, tio månader sedan bytte vi våra innerdörrar, fyra stycken alla belägna i hallen. Efter fem månader målade jag dem, dvs. dörrbladen och karmarna. Visste inte riktigt om jag ville måla över det fina furu´t. Men det blev jättebra. Vi var nöjda.

Men. Nu kommer det stora mennet.

Vi satte aldrig upp några dörrfoder. Visst, vi ska byta golvet i hallen, men lite klen undanflykt kanske. Kostnaden. Jo, det blir en betydande kostnad för tre dörrar. I alla fall för folk med liten börs.

I dag, hade vi tänkt börja riva hallmattan för att lägga klart golvet i hallen. Göra klart. Sätta foder. Sen bara boa in oss för vintern!

I går var Älskade Äkta på tjänsteresa till Stockholm, han brukar vara det flera gånger i månaden så det var inget konstigt med det.

I går fanns dataskåpet, med stort D, ute på Blocket. I går av alla dagar när:

1.) Det var höstens första ruskväder med blötsnö och efterföljande ishalka.

2.) Älskade Äkta skulle komma ovanligt sent hem, med näst sista flyget.

Men jag ringde ändå och bad att han skulle hålla det till dagen därpå. Sen i upphetsningen, gick jag en sväng in i köket för att lugna mig med en kopp kaffe, nöjd med att vi äntligen hittat skåp nr 2, skåpet där min dator och alla mina papper kan husera och gömmas undan.

Vad händer? Jo, Älskade Äkta ringer och säger att han kommer hem redan klockan sex. Han hade just bokat om biljetten! Så jag förbereder honom på äventyret med släp och frakt i höstrusket, de tre milen in till Luleå!

Så långt - allt väl. Jodå, det blev ju bra alltihopa, till slut!!

Vi hade befarat att det skulle bli problem att få in det i "svängen" in till rummet. Men kanske inte SÅ stora problem. Skåpet är helt enkelt för stort, eller också är dörren för liten?


Inte ens avlyftning av dörren hjälper...

Hela karmen väck!

Jomen visst, vad kan stoppa oss nu?

Skåpet på plats, klockan är halv tio på kvällen.

Nu VET jag varför vi inte satte några dörrfoder!!