~ Solklar diagnos ~

Igår hade jag service och översyn.
Först. Tandhygienist. Bara tandhygienist. Ändå var "ringa-mig-sjuk" känslan stor och överhängande! Och i vanlig ordning så fanns där inga fel, men i mina mardrömmar så ser jag att jag får hem alla tänderna i en påse.

När jag så ändå var på hälsocentralen så skuttade jag in till sjukgymnasten! Skutt och skutt, men så pass som mitt onda knä tillåter då. Han hade ingen tid förrän efter midsommar, och då är vi förmodligen på resa, om inte... sa sjukgymnastpojken. Det visade sig att han hade ett hembesök som han inte trodde skulle funka, eftersom han inte visste vart patienten befann sig, i stugan eller hemma.
Så, om du kan komma med kort varsel så kan vi ta det klockan ett. Jag hör av mig, sa han. Då var klockan tolv.

Så, jag fick alltså en tid, han kollade på mitt onda knä. Som igår ju var ganska bra.

Solklart. Menisken. Yttre menisken. (eller om det var inre....)

Hur jag ska förhålla mig till det beskedet vet jag inte än.
Det enda jag vet är hur jag ska röra mig för att det inte ska göra ont, och att det ska röras, men inte "överröras". En del smärtor ska man ju pressa sig över och bortom, andra stanna vid första känningen. Det var egentligen det jag behövde veta. Så nu ska jag ha rehabiliteringsträning!! Övningar och små försiktiga promenader.
Jag höll på att säga de där tre bokstäverna som bildar ett fult ord.

Ont, NU, nu när jag äntligen kommit igång med träning som stärker min onda rygg!! Det gick ju så bra.

FAN ta menisken!